Kontakt/Contact

Visenten – europeisk bison

Text och foto: Tommy Svensson

Systematik:
Klass: Däggdjur (Mammalia)
Ordning: Partåiga hovdjur (Artiodactyla)
Familj: Slidhornsdjur (Bovidae)
Släkte: Bison
Art: Bison bonasus

 
Visenttjuren
har i alla tider symboliserat styrka, kraft och manlighet. En fullvuxen visenttjur väger mellan 440 och 920 kg. Karakteristiskt för tjurarna är den kraftigt byggda framdelen av kroppen medan bakdelen är förhållandevis liten. Djurvärldens svar på våra kroppsbyggare?
En fullvuxen visenttjur är mycket medveten om sin styrka och backar inte för några fiender. Romarna hade gärna visenttjurar med på sina gladiatorers kamper.

Boghöjden kan nå upp till 1.88 meter. Kroppslängden är 2.9 m med en svans på 0.8 m. Alltså lika lång och hög som min bil !! En visenttjur i vilt tillstånd lever inte längre än till 14-16 års ålder. I fångenskap kan de däremot leva upp till 20 år.


Visentkorna
är mindre och smäckrare byggda och med ett mindre framträdande framparti. De väger mellan 320 – 640 kg.
Trots tjurarnas manliga rykte så är det en gammal ko med kalv som är ledare av visentflocken. Den består av vuxna kor och deras kalvar tillsammans med tonåringarna i familjen tills de blir upp till 2 - 3 år gamla. Storleken på flocken förändras under året och kan bestå som mest av upp till 20 djur.
Till dessa grupper söker sig oftast en eller flera tjurar som följer flocken tidvis.
Visentkor födda i fångenskap kan leva upp till 28 års ålder. Stammodern Bilma från Skansen dog i Bialowieza skogen 27 år gammal. Viltlevande märkta kor har i Bialowieza levt upp till 24 års ålder.


Fortplantning
: Brunsttiden infaller i naturen under augusti till september. I fångenskap kan den inträffa under större delen av året.
Dräktighetstiden för en visentko är mellan 254 till 277dagar. En kalv föds. Det är extremt sällsynt med tvillingfödslar. 2012 föddes två tvillingkalvar på Eriksbergs Vilt & Naturpark. 

Kalvarna som föds är i förhållande till de stora djurens storlek rätt små. De väger mellan 16 och 35 kg vid födseln och diar i cirka 10 månader men börjar successivt äta redan från tre månaders ålder.




Visenter i naturen

I naturen trivs visenterna bäst i något äldre skogar, som äkta lövskogar, blandade barrskogar som innehåller lövträd och i tall- och granskogar som innehåller bra med marktäckande vegetation. De kan också ses i fuktiga alskogar men undviker direkta sumpmarken. Tidigare trodde man att visenterna var ett utpräglat skogsdjur men nu börjar forskarna mer och mer luta åt att visenterna är mera gräsätare än vad man trodde tidigare. Där de har möjlighet söker de sig ut på öppna gläntor och ängar för att beta.

Ett stort antal växtarter konsumeras men huvuddieten består i huvudsakligen av ett 10-20-tal arter som betas på marken i skogen. Även bark favoriseras, då främst från ek, avenbok och rönn.

Visenterna rör sig oftast lugnt och sävligt när de går och söker föda. De kan dock snabbt vända på en femöring och springer lätt i en hastighet av 50 km i timmen. De kan hoppa över ett tre meter brett dike eller två meter högt stängsel, från stillastående!

 

Utbredning:

I historisk tid har visentens utbredningsområde täckt hela västra, centrala och sydöstra Europa ända upp till floden Volga och Kaukasus i öst.

Tre underarter av visenten har forskarna kunnat fastställa, de är:

Låglandsvisenten – Bison bonasus bonasus (Linné, 1758).
Levde i Bialowieza skogen i Polen och Vitryssland. I gammal litteratur kallad litauiskvisent. Utrotades i vilt tillstånd 1919. Återinplanterad på flera platser.

Bergsvisenten – Bison bonasus caucasius (Kretzoi, 1946)
De levde i bergen i Kaukasus. Idag utdöd.
Endast en enda individ har överlevt i fångenskap och använts i aveln. Det var tjuren nr 100 Kaukasus, han och hans avkommor kallas för lågland/Kaukasus linjen (L/K). Visenterna i Sverige tillhör denna avelslinje.

Bison bonasus hungarorum (Turkin et Satunin, 1904)
De levde en gång i bergen i Karpaterna och i bergen i Transsylvanien. Idag utdöd.

 Latin  Bison bonasus
 Engelska  European bison
 Svenska  Visent, europeisk bison
 Tyska  Wisent, Europäischer Bison
 Franska  Bison d´Europe
 Polska  Zubra
 Litauiska  Strumbrynas
 Spanska  Bisonte Europeo

Bevarande status

Enligt IUCN´s så kallade Röda Lista över hotade arter klassificeras visenten, år 2004 (EN A2ce, C2a) som en starkt hotad art som löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom en nära framtid.
Läs mer »

Vid 1900-talets början fanns endast två vilda populationer av visenterna kvar i världen. Det var dels låglandsvisenterna i Bialowieza skogen på gränsen mellan idag Polen och Vitryssland samt en liten population av bergsvisenten i de väst Kaukasiska bergen. I Bialowieza sköts den sista vilda visenten i början på år 1919 och i Kaukasus försvann de 1927.

Den polske zoologen Jan Sztolcman var den förste som slog larm om vad som höll på att hända med visenterna och i augusti 1923 bildades en internationell förening för visenternas bevarande.
Alla visenter som fanns i fångenskap inventerades och stambokfördes. Det fanns 56 stycken kvar i livet, 27 tjurar och 29 kor, varav 10 kalvar. Två kor var för gamla för att avla på. Således fanns 54 djur att arbeta vidare med. Genetiskt härstammade djuren från endast 12 så kallade "founders". Så den genetisa basen är väldigt liten. Några av dessa linjer från "founders" har dessutom förlorats på vägen.
1932 kunde man publicera den första stamboken. En stambok som förs än i dag.

Idag finns det. enligt 2017 års inventering, drygt 7000 visenter i världen. Av dessa lever cirka 5000 djur i det vilda, återinplanerade, i olika nationalparker i Europa. Det finns ungefär lika många visenter i det vilda som det finns svarta noshörningar i Afrika. Även om visenternas antal stiger och noshörningarna minskar. Tyvärr finns det få platser kvar i det moderna Europa där det är möjligt att släppa ut visenterna igen.

År 2019 är det 100 år sedan de sista visenterna i Bialowieza urskogen sköts och det numera berömda räddningsarbetet började.
Vi i Sverige har på flera sätt varit med och bidragit på olika sätt. Skansens kvigor Biserta och Biscaya kom att spela en viktig roll i början av räddningsarbetet när polen tio år senare (1929) kunde släppa ut visenter i urskogen igen. Alarik Behm i Skansen och Axel A:son Johnsson i Avesta kom att bli de två som byggde upp  visentaveln i Sverige.

Visenter i Sverige:

Djurparker:
Skansen »www.skansen.se
Skånes djurpark »www.skanesdjurpark.se
Borås djurpark »www.boraszoo.se
Kolmårdens djurpark »www.kolmarden.com
Lycksele djurpark »www.lyckseledjurpark.com

Uppfödningscentra:

Avesta visentpark. Generalkonsuln Axel A:son Johnsson var en av pionjärerna i räddningsarbetet med visenter i Europa. Visentparken är en av få uppfödningar som finns kvar sedan räddningsarbetet påbörjades i början på 1900 talet. I parken har över 300 kalvar fötts genom årens lopp.
Avesta kommun öppnade parken för besökare sommaren 2010. År 2011 öppnas utställningen Avesta - Rostfritt stål och visenter. www.avesta.se/kultur-fritid/Avestan visentpark. Om du är intresserad av räddningsarbetet kan du också läsa berättelsen om arbetet i visentparken under 80 år i det lilla häftet som är utgivet där.


Eriksberg vilt och naturpark. Enda platsen i Sverige där visenter lever så nära naturligt tillstånd som det bara går i det ca 1000 ha stora hägnet i Blekinges skärgård. Här kan du åka runt med egen bil och se visenter, kronhjortar, dovhjortar och vildsvin under sommarmånaderna.

 Grupper kan boka exklusiv visentvandring, där vi berättar om räddningen av visenten och går på vandringssafari.
www.eriksberg.nu

Dessutom finns det ett fåtal visenter i några hjorthägn runt om i Sverige.

Är du intresserad av att lära mera om visenter och följa arbetet med att återinplantera djurarten i naturen och om uppfödningarna i Sverige och i Europa. Läs då; www.visenter.se eller nyhetsbrevet European bison News.